Rena barfota flamenco på taggar

Reflektionen leder till tydligare visioner…
Nu har jag tagit en respit, en tid för att varva ner och reflektera samt för att ta hand om hela mig.
Tiden som gått har varit mycket lärorik och full av stimulans och goda erfarenheter. Samtidigt har det inte varit en dans på rosor. Det har varit rena barfota flamenco på taggar. Det har varit en kamp på alla plan, både internt och externt. Det har varit slitsamt , påfrestande och till och med motsägelsefullt. Men överhuvudtaget har jag haft det kul, har blivit livfullt och insiktsfylld.
Kontentan av tiden i och med F! var det en mycket laddad Milka med många intryck och visioner, med nya tankar och frågor som kände nöden att fråga sitt inre om vad hon ville göra och hur hon ser på nuet och framtiden både i F!, med F! eller utanför F!.
Under tiden har jag lyssnat och läst vad andra tänker och tycker och länge reflekterat över det.
Uppriktigt sagt har jag saknat ett avslappnat diskussions forum, utan krav på fullkomlighet och att vara politisk korrekt. Ett forum där man låter tänkandet leka fritt, rensa bort det onödiga och skapa ur det goda.
Den ensamma reflektionen behövs men den stagnerar och riskerar att dra fel slutsatser om den inte vidare utvecklas genom diskussion med andra människor. Det var en anledning att gå med i F! och av samma anledning vill jag fortsätta inom F!
Men är det bara det?
I morgon visas filmen om F! på tv, det ska bli spännande att se den och att höra och läsa om reaktionerna.
Mona Sahlin är föreslagen för att leda Socialdemokratin och jag hoppas verkligen att hon blir invald för jag tror att hon kan starta en förändring inom rörelsen och låta de goda krafterna som finns i den gro vidare.
Sveriges nya regering skymmer inga medel för att uppnå sina mål och fortsätter att stärka de redan starka på bekostnad av befolkningen där kvinnor , barn och immigranter drabbas värst.
Världen fortsätter sin yla gång med det ekonomiska världssystemet som har etablerat den kriminella exploateringen av jordens resurser som i sin tur är grunden till människohandeln, mer eller mindre reglerat människoslaveri, krigföring och miljöförstörelse .
Kvinnosläktet världen runt fortsätter att vara underordnade mäns väld och dess våld.
Barn och kvinnor drabbas värst av krig och fattigdomen.Kvinnosläktet världen runt står idag för hushållet, barnen, sjukvården, konsumtionen, sexunderhållning, arbetskraft, mmEn människa ensam kan göra mycket genom att ta ställning och ansvar för de politiska varelser var och en av oss är. Det kräver medvetenhet och det är långt ifrån alla människor som har möjlighet till det av många olika anledningar. Det är inte alltid saknaden av kunskaper som gör en människa handlingsförlamad och reflektionslös.
Nog behövs F! mer än någonsin och jag vill aktiv påverka och vara med att utveckla F!:s politik.Vi får skapa våra egna strukturer som gagnar målet och inte låser oss när det är dags att handla. Vi får fortsätta att resonera tillsammans och analysera ur ett feministiskt och ickediskriminerande perspektiv och nå allmänheten med vara åsikter.Vi får hålla aktiv kontakt med föreningar och rörelser. Vi får vara delaktiga i människornas vardag mellan sjukvården, arbetsmarknaden ,bostads och förskole kön. Det vill säga i kampen för ett fullödigt liv.Vi får krama fint och solidarisk varenda behövande hand , även om vi kortsiktigt inte kan lösa alla människors problematik.Folkbildning innebär att dela med sig kunskaper och tankesätt, men även att öka förståelse för varandra och öppna dörrar för lösningar, nya vägar och visioner.

Jag är fylld av idéer och visioner och ser med spänningen fram till nya möten och diskussioner, fram för att fortsätta utvecklingen av Feministiskt Initiativs politik och organisation, fram till att dra mitt strå för att skapa en ny världs ordning. Dessa är några av anledningarna att jag nominerat mig till F!:s styrelse.

Än en gång låter jag min stjärna leda mig i framtiden: Viva la vida!

Att göra en valbalans är inte helt okomplicerad

Hej!
Jag har flera gånger blivit ombedd från olika håll om en eftervals balans. Det har jag dröjt med avsiktligt av två skäl:
1- Behövde vila mig, ta det lugnt och andas djupt. Få avstånd och reflektera.

Nu börjar kroppen och huvudet att fungera på ett någorlunda normalt sätt, tankeförmågan är återställd och idéerna bankar på min hjärna.

2- Det är viktigt att observera omgivningen och dess reaktioner för att även kunna göra en framtidsplanering.
Det känns som att media har tagit på alvar Feministiskt initiativs punkter, varje dag under veckan har Tv, radion och tidningar tagit upp mäns våld mot kvinnor och homofobin bland annnat.
Stora rubriker, bra intervjuer och fallenheten inför ett samhälle som inte tar de åtgärder som behövs för att stoppa detta.
Men stoppa F! kunde de göra. Osynliggöra oss med.
Min första eftertanke:
- Vi har lärt oss att makthavarna i samhället - läs media, kapitalister och ideologer- vet att vi har rätt men tänkte och tänker inte ge oss en chans. De skyddar sina egna intresser som makthavare och som män. När det gäller kvinnor de skyddar sina män och är rädda att ta konflikten.
- Vi lyckades att få agendan på bordet. Verkligheten kan inte länge döljas. Frågan är hur kan vi som utomparlamentarisk rörelse tvinga fram vettiga beslut och förändringar.
- Kan vi?
-Vill vi?
- Hur ska vi organisera oss för det framtida arbetet? Denna är för mig en grund fråga som i mina ögon har gjort och gör oss haltande.
- Vågar vi ta utmaningen att gå till botten med den?
- Utan fördommar och med kallhuvud?

Som sagt än är jag inte helt klar med en balans, som behöver stimulans från andra feminister och mera tid.
Jag ser fram till en höst full av möte och samtal, mycket mailande och skrivande. Kontakt med hela rörelsen, med alla andra organisationer. För ett bättre samhälle utan diskriminering och med plats åt alla.
Med feminsitiska hälsningar.
Milka Saxlund

Gudrun Schymans eftervalartikel

Om vi diskuterar valresultatet utifrån demokratisynpunkt kan vi konstatera att det aldrig tidigare varit så många som inte blivit företrädda i riksdagen. Är det rimligt?, frågar Gud-run Schyman.

Hur den borgerliga alliansen kommer att lyckas med att förvalta mittenpolitiken beror i hög grad på vad som händer utanför politiken, inte bara i Sverige utan naturligtvis också i övriga världen.
Den stora fråga som inget "lag" svarat på är hur vi ska organisera samhället när den ekonomiska tillväxten inte kräver människor i arbete. Axiomet arbete = ekonomisk tillväxt gäller inte längre, varken i Sverige eller i världen.
Den ekonomiska tillväxten, så som den definieras i BNP-siffror, klarar sig utmärkt även när arbetslösheten är stor. Alltså måste lönearbetets värde definieras utifrån något annat. Rätt till självständighet kanske? Alltså som en demokratifråga. Mänskliga rättigheter handlar ju som bekant inte om pengar och därför krävs ett helt annat nytänkande inom politiken än något av de bägge blocken hittills åstadkommit.

Kanske visar det sig till och med att blockpolitiken blockerar den politiska förnyelse som är nödvändig om fler än de redan ekonomismiskt frälsta ska känna sig företrädda?
Hela debatten om arbetets villkor, föräldraförsäkringen och arbetstidsförkortningen, det vill säga de frågor som kvinnor rankade som viktigast, avfördes av patriarkerna Persson och Reinfeldt i skön förening, redan i valrörelsens inledning. I direktsändning i tv.
Om vi diskuterar valresultatet utifrån demokratisynpunkt kan vi konstatera att det aldrig tidigare varit så många som inte blivit företrädda i riksdagen. Gruppen "övriga" partier samlade 5,67 procent. Därtill ska läggas 96 922 blanka röster, det vill säga människor som medvetet valt att tala om att de visst orkar rösta men att de inte känner sig företrädda av något av de partier som fanns. Alltså - nästan sex procent av befolkningen har ingen företrädare i riksdagen. Är det rimligt?

Vän av ordning kan naturligtvis säga att det ju inte går att släppa fram hur många som helst men faktum är att sverigedemokraterna, feministiskt initiativ, piratpartiet, spi - Sveriges pensionärers intresseparti och junilistan tillsammans står för 5,23 procent av rösterna. Nästan lika mycket som vänsterpartiet eller miljöpartiet samlar.
Ett stort problem i valrörelsen var att riksmedia, central etermedia och public service tidigt bestämde sig för att bara skildra de partier som redan sitter i riksdagen.
I otaliga debatter och dueller kom bara de etablerade partierna till tals. Flera skolor, ibland hela kommuner, följde efter och utestängde alla utom riksdagspartierna. Detta är anmärkningsvärt, särskilt eftersom det fanns fler förstagångsväljare än någonsin i det här valet, över 400 000, och skolan har ett uttalat demokratiuppdrag!


En ofta använd undanflykt var att man inte ville släppa in sverigedemokraterna. Vilken feghet! Antingen argumenterar man för att man inte vill ha in dem, det vill säga man vågar ta den debatten, eller så släpper man in dem och låter de andra partierna ta den debatten. Att linjen "tiga ihjäl" inte fungerar borde väl fler ha begripit, innan valet!!!
Att det var ren feghet som styrde vill naturligtvis inte alla hålla med om. Senast för någon dag sedan fick jag följande argument från en av dem som var med och planerade tv:s utfrågningar. - Det förstår du väl att det inte går att ha fler än sju partier i en debatt. Det blir för många helt enkelt!
Cirkeln verkar sluten. Demokratin tål inte för många åsikter. Det gör sig inte i rutan. Tv har inte den tiden i tablåerna. Kanske det enklaste vore att införa en tävling med samma regler som det populära programmet "Idol"? Med statsvetarna och opinionsinstitutens ledare i juryn?
Feministiskt initiativ vann sina största framgångar i storstäderna men sammantaget var det naturligtvis alldeles för många som på valdagen visste alldeles för lite om fi.
Det tar tid att våga tänka nytt men för oss som har börjat finns det ingen återvändo!

Gudrun Schyman

Publicerad Norrköpings Tidningar 2006-09-26

Simma lugnt

Hej alla F!or.
Nu har jag skakat av mig tröttheten som samlades på mig under detta år av laddning och val kampanjande.Säkert att ni håller också på att hämta andningen. Vi gjorde ett jättejobb som jag skulle kunna beskriva på följande sätt:- Simpoolen var fylld inte bara av vatten utan av alla sorters småfiskar, valar och hajar. Det var en stor utmaning och vi var olika tränade och hade olika förutsättningar men ändå antog vi utmaningen och hoppade i. Vi dök i djupaste vattnet och konfronterades med små faror, de stora hajar visste att vi kunde slå de en och en, därför bestämde de sig för att undvika oss och skaka vattnet med sina svansar i hoppet att vi skulle drunkna. Jag har aldrig förut dykt så djupt, aldrig haft det så kul, aldrig lärt mig så mycket om vattnets botten och om stora och små hajar. Överhuvudtaget har jag förstått mig själv och världen utifrån en annan perspektiv, mycket breddare och känner mig tryggare i min feminsitiska övertygelse och jäkla stark.
Nu tar jag det lugnt, simmar i min egen takt, andas utan att anstränga mig,för att skaka av mig tröttheten och tänka igenom vad jag/vi har framför oss.Det finns mycket att göra. Personligen vill jag tacka oss alla för det vi gjorde,det som var lyckad och det som var mindre lyckad bör vi prata igenom för att dra lärdomar av och fortsätta framåt.
Tack till alla F!or och även till icke F!or som möjliggjorde våra första steg i livet.Nu får vi simma lugnt, förstärka oss genom organisering, folkbildning och överhuvudtaget genom att vara närvarande överallt med var röst och våra analyser.
En stor kram. Milka

Bedjan om nåd för Kobra Rahmanpour

Härmed ber vi er att medla för att rädda livet för Kobra Rahmanpour som befinner sig i fängelse i Iran och med avrättning. Samtidigt ber vi er att ni medlar även för de andra kvinnorna som kommer att blki stenade till döds på grund av så kallade "äktenskapsbrott"
Det är tragiskt att Kobra har mördat en annan kvinna, men det är också tragiskt att kvinnor föds i underordning och inte kan bestämma över sitt liv.
I vår moderna patriarkala värld respekteras inte de mänskliga rättigheterna och att födas till kvinna är likställd som att vara brottsligt inställd i alldeles för många länder och kulturer.
Redan som små flickor blir tjejerna sålda eller bortförlovade för att tjäna någon de inte valt. I Kobras fall blev detta förödande och samma man som gjorde hennes liv till ett helvete, samma man är den som idag hämnas genom den långa och omänskliga fängelse vistelsen samt hennes stundande avrättning. Han har även makten att benåda henne.
I vår patriarkala värld är kvinnors rättslöshet en grym verklighet. Lika grymt som dödsstraffet är. Båda två bör avskaffas snarast.
Milka Saxlund
Feministiskt initiativ i Göteborg
2006-09-23

Rädda Kobra

Rätten till liv är en självklar rättighet i många länder, men inte i Iran
Demonstration
Rädda Kobra Rahampour
Som ska avrättas 23 år gammalt i Iran
Anslut dig till en världsomfattande demonstration
Fredag: 22 september, 2006
Plats: Brunsparken
Tid: kl. 16.30-18.00
Talare: Parvin Kaboly, ord. för kommittén för försvaret av iranska kvinnor och vice ordf. Women´s Libération-Iran
Mahin Alipour Women´s Libération – Iran/Sveriges sektion
Shahla Nouri Women´s Libération – Iran /Göteborgs sektion
Esamil Moloudi, människorättsaktivist
Representanter från olika organisationer
För mer info: gå in på www.azadizan.com eller www.irandwr.irg
Eller Maila till: womensliberationiran@yahoo.com

Arrangerör: Women´s Libération _Iran och Kommittén för försvaret av iranska kvinnor

Siffror och fördomar

Nu kommer reaktionerna angående Sverigedemokraterna och den låga valdeltagande i Göteborgs förorter.
När det gäller SD de finns i de svenska oasis och idyller man har byggt i förorterna. Runt omkring de har man befäst fattigdommen och arbetslösheten, ungdoms sysslolöshet och hopplöshet. SD fick stödet av sina lika, sina grannar som bor i dessa fästningar.
Åt andra hållet gav regeringen genom kommunen massor av pengar åt föreningar som organiserade debatt kvällar med: RIKSDAGSPARTIERNA. Det vill säga, inga nyheter. Folket i förorterna är trött på toma löften. Folket i förorterna vet att vi är bara en spelpjäs, att det är ingen som behandlar oss som de tänkande människor vi är utan som bönder i schak spelet. F! fick vara med nån enstaka gång, med positiv respons, men publiken som deltog i dessa kvällar var de inbyggda inte de som inte går och röstar.
Hos människorna som tappat tron på makten och makthavarna det som går hem är tv:n och vad visade den? Helt enkelt att det enda utomparlamentariska alternativet som fanns var just SD.
F! kunde ha gjort sitt också, det konstaterade vi när vi pratade ansikte mot ansikte med varje människa men för det mesta var vi inte inbjudna och våra resurser var knappa för att nå fram.

- Vår demokrati haltar och läcker på många ställen. Det är vårt ansvar-allas ansvar- att ändra på detta.
- Förslag 1 - MEDIA- ska ge plats åt alla registrerade partierna att presentera sig själva
- Förslag 2- alla utomparlamentariska PARTIERNA gemensamt ska samordna debatter och presentationer för befolkningen. Röstvärvarpengarna ska gå till detta gemensamma kassan.
-Förslag 3- Alla val är lika viktiga, antingen ändras reglerna och valen hålls vid olika tidpunkter eller lika mycket möjligheter ges till alla val och dess kandidater och politik.

Till sist vill jag bjuda dig till en Café latino i Hammarkullens folketshus. Ikväll kl 19. Antonia är radio programledare i Nicaragua och har mycket att säga om kvinnorna i sitt land samt miljöfrågor.
Ha en bra dag!

Vägen är lång och lärorik

Vi har tagit ett steg framåt, nu det är bara att fortsätta.
Kram och stor tack till alla som ställde upp under valkampanjen och valdagen.
Kram och vi ses snart.
Milka

dagens noll är nästan här

Nedräkningen har gått fort, det känns mycket spännande, nästan förlamande att tänka på det.
Än finns det mycket vi måste göra -valsedlarna ska på plats- och mycket vi kan göra som att hålla tal och prata med folk.
Det är många röstberättigade som inte har bestämd sig. Frågan är om de kommer att ta ställning eftersom bilden tv har get täcker inte alla förslag och möjligheter. Man har koncentrerat sig på den traditionella blockpolitiken och undanhålligt att Feministiskt initiativ har en annan vinkel på politiken och att rösta på F! kan verkligen göra skillnad.
Vi springer den sista sträckan och mål linjen redan syns. Idag och imorgon får vi kämpa lika hårt som vi har gjort fram tills nu. Alla gör ett fantastiskt jobb och vi får verkligen vara stolta för det.
Igår var jag hos en kvinnoförening i Angered. Det fanns många underbara kvinnor med sina tankar och frågeställningar. Jag kunde inte låta bli och tänka: det är här jag borde börjat valkampanjen. Det är klart att i stället började vi framtids arbetet oavsett valet. För oavsett valresultatet har den feministiska rörelsen tagit ett stort steg framåt. Ingen kan stoppa den.